En reflexdetalj på en jacka kan vara praktisk när medarbetaren går till bilen i mörkret. Den gör däremot inte jackan till ett godkänt skyddsplagg för vägarbete, industri eller arbete där fordon rör sig. Frågan måste varselkläder ha certifiering blir därför viktig så snart plagget ska skydda personalen i en riskmiljö.
Det korta svaret är: ja, när varselkläder används som personlig skyddsutrustning ska de vara CE-märkta och uppfylla relevant standard. Men rätt plagg handlar inte bara om en märkning i nacken. Arbetsuppgiften, miljön, tiden på dygnet och hur plagget förädlas med tryck eller brodyr påverkar om skyddet räcker hela vägen.
Måste varselkläder ha certifiering enligt lagen?
Arbetsgivaren ansvarar för att bedöma riskerna i verksamheten och tillhandahålla rätt personlig skyddsutrustning när annan säkerhetsåtgärd inte räcker. Om riskbedömningen visar att personalen måste synas tydligt för att undvika påkörning eller andra olyckor, behöver arbetsgivaren välja varselkläder som är avsedda för just det skyddet.
I vardagligt tal säger man ofta att varselplagg är certifierade. Mer exakt ska plagget vara CE-märkt som personlig skyddsutrustning och uppfylla kraven i en relevant standard. För yrkesmässiga situationer med hög risk är EN ISO 20471 den vanliga standarden för varselkläder med hög synbarhet.
Ett plagg i gult, orange eller rött är alltså inte automatiskt godkänt som varselkläder. Färg, reflexer och placering måste uppfylla bestämda krav. Tillverkaren ska också kunna redovisa produktens märkning och dokumentation. Saknas detta ska plagget inte användas som ersättning för certifierade skyddskläder.
EN ISO 20471 – standarden för varselkläder
EN ISO 20471 omfattar plagg som ska göra bäraren synlig i situationer där det finns hög risk, exempelvis nära trafik, arbetsmaskiner eller truckar. Standarden ställer krav på både fluorescerande material, reflexmaterial och plaggets konstruktion. Syftet är att bäraren ska synas i dagsljus, skymning och när ljus träffar reflexerna i mörker.
Varselkläder delas normalt in i tre klasser. Klass 1 ger lägst synbarhet och passar bara där riskbilden är begränsad. Klass 2 ger ett högre skydd och är vanligt i många arbetsmiljöer. Klass 3 är den högsta klassen och används när synbarheten behöver vara mycket god, till exempel vid arbete på eller nära trafikerade vägar.
Det är lätt att tänka att högsta klass alltid är det bästa valet. I praktiken behöver plagget fungera under hela arbetsdagen. En jacka i klass 3 kan vara rätt utomhus, medan en väst eller t-shirt kan komplettera skyddet under varmare dagar. Om jackan tas av måste arbetsgivaren ändå säkerställa att den kvarvarande klädseln ger den synbarhet som arbetet kräver.
Klassningen gäller hela plagget
En certifiering gäller inte bara tyget eller reflexbandet var för sig. Den gäller det färdiga plagget i den utformning som tillverkaren har testat och godkänt. Därför kan en ändring påverka skyddsegenskaperna.
Det gäller exempelvis om man kortar ärmar, syr på egna fickor eller täcker stora ytor med märkning. Även smuts, slitage och felaktig tvätt kan försämra fluorescensen och reflexernas funktion. Varselkläder är skyddsutrustning, inte bara arbetskläder i en stark färg.
Profiltryck på varselkläder kräver eftertanke
För många företag är en logotyp på arbetskläderna en självklar del av ett professionellt intryck. Det går ofta utmärkt att profilera certifierade varselkläder, men placeringen och metoden måste väljas med hänsyn till plaggets godkännande.
Tryck ska normalt placeras på ytor där det inte minskar den fluorescerande bakgrundsytan eller täcker reflexband. Brodyr kan vara ett bra alternativ på vissa plagg, men även den tar plats och kan påverka materialets egenskaper. Följ alltid tillverkarens anvisningar om godkända märkningsytor och maximal tryckyta.
Ett vanligt misstag är att välja en stor logotyp över ryggen på en varseljacka. Den kan se tydlig ut för kunden, men samtidigt minska den yta som gör att medarbetaren syns. En mindre logotyp på en godkänd placering är ofta ett bättre val för både säkerhet och varumärke.
När ni beställer plagg med eget tryck är det klokt att beskriva hur och var kläderna ska användas. Då kan märkning, placering och plaggval anpassas från början. Profilewear arbetar med korrektur före produktion, vilket gör det enklare att kontrollera att profileringen blir tydlig utan att kompromissa med funktionen.
När räcker vanliga reflexkläder?
Det beror på riskbedömningen. Personal som arbetar inomhus, i butik, på lager utan fordonstrafik eller vid ett event kan ibland behöva synas bättre utan att vara exponerad för den risknivå som kräver EN ISO 20471. Då kan plagg med reflexdetaljer eller kläder för ökad synbarhet vara ett relevant val.
Men begrepp som reflexjacka, synlighetsväst och varselinspirerat plagg säger inte i sig något om skyddsnivån. Kontrollera alltid produktinformationen. Om arbetsplatsens säkerhetsregler, en upphandling eller kundens krav anger EN ISO 20471, är det den märkningen ni ska utgå från.
Tänk också på att kundens krav ibland är högre än den egna bedömningen. Entreprenörer som arbetar på större byggarbetsplatser, inom järnväg eller för kommunala uppdrag kan behöva följa särskilda klädregler. Där är det ofta bäst att stämma av kraven innan beställningen görs, särskilt om plaggen ska förädlas.
Så väljer ni rätt varselkläder till personalen
Börja med arbetsmiljön, inte med färgen eller logotypen. Kartlägg var personalen arbetar, hur snabbt fordon rör sig, om arbetet sker i mörker och om väder eller smuts påverkar synbarheten. Bedöm sedan vilken skyddsklass som krävs för varje yrkesgrupp.
Kontrollera därefter CE-märkning, standard och klass på varje produkt. En byxa och en jacka kan ha olika klassning, och kombinationen kan ge ett annat skydd än plaggen var för sig. Läs också skötselråden. Ett plagg som tvättas fel eller används långt efter att reflexerna slitits ut kan förlora sin funktion, även om det en gång var godkänt.
Planera slutligen för lager och säsong. Medarbetaren behöver ofta flera plagg: t-shirt eller piké för värme, sweatshirt eller fleece för mellanväder samt jacka och byxa för regn och kyla. Välj en genomtänkt kollektion där varje lager fungerar med de andra, i stället för att bygga arbetsklädseln av enstaka plagg utan helhet.
Vanliga frågor om certifierade varselplagg
Räcker det att plagget har reflexband?
Nej. Reflexband är bara en del av kraven. För att användas som varselplagg i en riskmiljö behöver plagget som helhet vara CE-märkt och uppfylla rätt standard, ofta EN ISO 20471.
Kan vi trycka företagsloggan på certifierade varselkläder?
Ja, ofta går det bra om trycket placeras enligt tillverkarens instruktioner och inte täcker reflexer eller minskar den godkända ytan för mycket. Kontrollera alltid förutsättningarna för den aktuella modellen innan produktion.
Hur ofta ska varselkläder bytas ut?
Byt plagget när fluorescerande tyg bleknat, reflexer skadats, plagget är kraftigt nedsmutsat eller passformen inte längre fungerar. Följ tvättråden och kontrollera plaggen löpande, särskilt i verksamheter med hög exponering för smuts och slitage.
Ett säkert val börjar med att matcha rätt certifiering med den faktiska arbetsmiljön och avslutas med en märkning som respekterar plaggets funktion. Då får personalen kläder som syns, håller och representerar företaget på rätt sätt.
